Hittills i år har vi inte hittat några döda djur på torpet. Det har vi gjort förr. Jag är glad för det. Jag är dålig på döda djur. Bättre är det att möta levande djur. Gärna mäktiga älgar. Vi kom riktigt nära en fjolårskalv igår när jag och dottern varit och handlat. Den ville inne akta sig, den bara stod där intill vägen och tittade på oss. Jag hann lägga märke till den enorma mulen som avslutar deras låna ansikten. Märkliga och ståtliga djur är det.
Det var längesedan jag skrev här. Det är en konsekvens av mitt byte av jobb som tagit det mesta av min tankeverksamhet sista tiden. Jag skulle kunna massor om första tiden på DN men idag koncentrerar jag mig istället på att hylla våren. Att komma ut till torpet så här till påsken är en ynnest. Flera dagar ledigt med familjen och inga särskilda krav. Mycket utevistelse, mycket god mat och mycket sömn. Jag är så glad för detta.
@ajennische
Kom gärna med inspel på vad du vill läsa i DN Sthlm. Ange gärna om du är prenumerant och om du inte är det; ange vilken typ av innehåll som skulle öka chanserna för att du skulle bli det.
Jag ska byta jobb. Om några veckor lämnar jag Fastighetsnytt och Byggindustrin för tjänsten som nyhetschef på DN Stockholm. Jag har fått äran att efterträda Linda Hjertén som ska gå tillbaka till Aftonbladet och satsa järnet på kriminaljournalistik som reporter. Det blir stora skor att fylla men jag ser mycket framemot att få börja jobba med Stockholmsjournalistiken igen.
Det mindre roliga är att jag måste lämna min nuvarande redaktionen. Jag har lärt mig en massa nya saker och träffat smarta och kloka kolleger som jag kommer att sakna hårt. Men som tur är finns alla människor kvar.
Eftersom jag aldrig räknade med att hösten skulle vara normal var den mindre prövande än den skulle kunna ha varit. Till en början hade jag också en bra balans av arbete och fritid med mycket löpning och utevistelse i kontrast till stillasittande vid hemmakontoret i sovrummet. Det blev tungt först framåt slutet på oktober då mörkret kröp in över landet. Därefter har balansen blivit allt sämre mellan work and play. Under höstens första veckor var det rimligt att träffa vänner på en uteservering men i takt med kylan, mörket och förvärrad smittspridning har de tillfällena helt uteblivit. Det är tur att jag lever ihop med en person jag tycker om, och att vi inte gnatar ner varandra trots att vi båda sitter hemma.
Den stundande julen blir ett avbrott från prestation och digitala möten. Jag behöver den pausen. Arbetsmässigt har det varit en mycket innehållsrik och bitvis stressig höst och det är alltid bra att stänga av helt en period över jul om det är görbart. Jag har uppmuntrat alla på redaktionen att ta ordentligt ledigt och jag är glad att folk tagit chansen. Våren är lång den också och som det ser ut på smittspridningstalen kommer det dröja innan vi får börja umgås med andra vuxna människor igen.
Hemmavid har jag bakat en hel del för att skapa julstämning. Havrekakakor, ingefärskakor, rysk fruktkaka och lussekatter. Man gör vad man kan. Får se hur långt det räcker.