Recension: Jul med Ernst avsnitt 1 – 2021

Så var säsongen igång, allas vår favourite christmas show är tillbaka i TV4. Jag bänkade mig framför linjärsändningen 19.58 för att inte missa en sekund. Här är mina tankar efter programmet. Vi tar det del för del.

Kvart 1 

Jag säger det direkt, starten var svag. Även om hemgjord senap ju är fint (stark senap det viktigaste på julbordet) och ljuskronor av gammal plåtburk måste gillas var det som att gnistan inte riktigt var där. Få kan le som Ernst men var det riktigt äkta där i början? Nja, jag är tveksam.

Kvart 2

Skådebrödsinslaget fick mig på bättre humör. Inte för att jag gillar idén, jag avskyr den, men för att Ernst nu såg ut att ha riktigt roligt där med degen. När han fick till fågeln i toppen av sin brödgran och stolt konstaterade att det blev riktigt bra, ja då känns det som ska. I nästa moment förflyttades vi utomhus och stämningen gick upp ytterligare. Ernst fick jobba med ris, tång och najtråd och kom i ett sådant flow under skapande av sitt grankors att han drog till med uttrycket "götti götti" efter att ha gnuggat händerna för att få tillbaka värmen i fingrarna. Heja!

Kvart 3 

Nu börjar det hända grejer. Sillsallat med smält smör och Ernst blir så glad i hågen att han tar en redig tugga knäcke. Lystern är tillbaka i ögonen och den bjuder på denna sallat till lunch får en ”vän för livet” säger Ernst och jag tror honom. När han kallar potatis för pluggar blir jag ännu gladare. Julen, vilken underbar högtid det är ändå, och vad hade den varit utan Ernst.

Kvart 4 

Sött som en dessert ska vara. Mandelmassa från grunden och medaljonger med topping. När han säger att detta är perfekt för den ”med gluten” spelar hans omtanke i harmoni med halva befolkningen och även jag känner hur min kärlek till denne långa man strålar mot teven (även om jag personligen älskar mjöl). Han drar streck med en kniv och lyckas forma den smälta chokladen till perfekta hjärtan, han berättar hur mandlar ”for in i ögonen och överallt” när hans söner var små och hjälpte till och är det inte en liten sorgton vi hör därinne när han säger ”åh vad kul vi hade i juletid”. Kom hem till oss Ernst, vill jag skrika. Kom hem till oss och lär oss allt du kan. När slutet kommer är det alldeles för tidigt och bjuder på en nästan elak cliffhanger. Glöggmingel är temat för nästa avsnitt. Blir det tips på vad man ska äta till? frågar han retoriskt. Ja, det är klart det blir. Åh, jag kan inte vänta. Please, låt det bli nästa tisdag redan imorgon.

Betyg: 4/5. Något svag start men sedan tar det sig. Äntligen är vi igång igen.

/Andreas

En månad på DN Sthlm

Omtumlande, lärorikt, bitvis svårt. Det har varit några utmanande och roliga veckor på nya jobbet. Som det brukar vara är rätt arbetssätt och organisation nyckeln till framgång och en sådan är inget man skapar på en kvart. Min bild är att det finns saker att jobba med här – och att vi gjort flera framsteg redan. Veckan som gick fick vi nya lämningstider, redan klockan 15 ska innehållet till morgondagens tidning ligga helt klart för att redigeras. Och här betyder helt klart, helt klart. Bilder, grafik, citatkollar, allt ska vara gjort. Det betyder att större delen av det som ska vara med i papperstidningen måsta produceras tidigare än under samma dag. Och för att det ska vara hållbart i längden krävs det en plan för gärna en hel vecka i förväg, åtminstone i stora drag. Detta kräver hög grad av framförhållning och här har jag själv en hel del att lära. Jag är lyckligtvis omgiven av en hel hög mycket kompetenta journalister som alla vill göra ett bra jobb. Vecka för vecka blir jag lite klokare försöker jag tänka även om jag varje fredag drabbas av lätta panikkänslor när tre tidningar (lördag, söndag, måndag) ska ligga klara klockan 15. Vad gäller webbpubliceringar är det snarare arbetsdagens slut som gäller men även här ska hela helgens "paket" vara färdigt. Parallellt mer allt det planerade ska vi också agera nyhetsredaktion och göra snabb rapportering och ha möjlighet att rycka ut snabbt. Det är många bollar i luften som gäller.

Själva innehållet då? Ja, här är det fortsatt experimenterande som gäller tror jag för att hitta rätt. Snabba nyheter och mer tidskrävande granskningar inom en rad olika ämnen som berör invånarna i Stockholms län och allra helst ännu fler än så. 

To be continued.

Liljeholmskajen i aprilskymning

Vilket ljus det var i onsdags kväll. Jag hade glömt bort att jag tog den här bilden och hittade den av en slump när jag bläddrade igenom bilderna i telefonen. Jag är nu så gammal, och har bott på samma ställe så länge att jag minns när det inte fanns några hus längs kajen. Jag kommer ihåg när Vin & Sprits gamla komplex som låg här knackades ner och hur ruinerna fylldes av avancerad graffiti.

Däckskifte före jobbet

Det blev en tidig morgon efter en dålig nattsömn. Hade svårt att somna och inte blev det bättre av att ungarna har påsklovsrytm och aldrig somnar de heller. Men uppe är jag och väntar på att Mekonomen ska öppna klockan 07 så att jag kan få däckbytet gjort före jobbet. Dags att klara av ännu en utmanande fredag innan det är helg.


Snön gjorde comeback

Det blev en fin tripp till torpet över påsken. Solen sken om inte hela tiden så en stor del av den och vi hade en trevlig familjeträff på tomten igår. I morse kändes det rimligt att åka hem igen när hela härligheten låg täckt av snö. 

This morning, all covered in snow again. #torplife

Andreas Jennische https://www.ajennische.com/2021/04/05/173953.html