- Räv.
- Snok.
- Ormvråk.
- Fiskgjuse.
- Gök.
- Större hackspett.
- Fladdermus.
Om jag varit kvar på lokalpressen hade det här varit en given grej att undersöka (givet att det fanns resurser att göra det).
I Douglas Adams gamla rymdepos Liftarens guide till galaxen får ett monster till dator i uppgift att räkna ut meningen med livet. Den håller på i evigheter och presenterar till slut en liten lapp med siffran 42. Det väcker stort huvudbry. Jag har för mig att forskarna därefter sätter en ännu större dator i arbete med att räkna ut vilken fråga som den första egentligen svarat på.
Har jag nu nått åldern som är meningen med livet när jag fyllt 42? I så fall hoppas jag att det meningsfulla fortsätter och inte upphör vid 43.
Tråkigt att börja dagarna så här, inte. I morse var det helt perfekt väder att springa i. Soligt men svalt. Rundan jag sprang är cirka en mil och går längs gula rapsfält, alléer och skogar. När jag vaknade kände jag mig trött och sliten men jag har lärt mig att inte ge efter för den omedelbara längtan efter mer vila. Det räcker ofta med bara några steg för att känna välmåendet av att röra på sig utomhus. Här ute är det betydligt roligare än hemma i stan, men känslan efteråt är densamma.
@ajennische
Regnet höll i sig halva dagen. Sedan gick vi ut på promenad, genom skogen, över gamla hagen vid mitt barndomshem och grusvägen tillbaka. Vi hörde gök, såg orgmvråk och hittade några gamla fina järndelar att göra krokar av. De låg och skräpade och gjorde ingen glad. Jag får allt oftare känslan av att vara min pappa men har förlikat mig med det. Så länge det rör vissa gemensamma drag är det något jag tycker om.
***
Jag har tänkt en del på jobbet. Det är som det är med det.
***
Fladdermössen flyger runt huset på kvällarna. Står man helt stilla en stund och tittar upp mot himlen ser man hur de kryssar fram, ljudlösa på jakt efter flygande småkryp.
@ajennische