Det var fint och det var syrran som gifte sig och jag var toastmaster och det gick bra. Jag var nervös innan, vi hade inte mycket tid till förberedelser och finslipning av körschema men det rullade ändå fint. Jag fick improvisera lite. De viktigaste är att brudparet blev nöjd och det blev det. Det var också fint att brorsan var hemma från utlandet så vi alla fyra syskon kunde sammanstråla.
Trakten runt Munkbysjön och Torpshammar är landsbygd på ett helt annat sätt än Sörmland. Det är råare, mer skog och mindre jordbruk. Av de samtal jag hann ha med ortsborna på bröllopet så verkar det finnas lokala positiva krafter som går samman för att skapa mer liv och trivsel på lite olika sätt. Det finns massor att berätta och visa från bröllopet men det behåller jag.
På vägen upp stannade vi i närmsta storstan Sundsvall. Det var första gången jag var där och stadens rika historia syns direkt. Pampiga stenfastigheter med ornament och påkostad arkitektur dominerar hela centrum. En mer modern iakttagelse på samma tema var att både Swedbank, SEB, Danske bank och Handelsbanken hade varsitt palats än idag. Gamla pengar från träindustrins glansdagar kanske verkar här än.
Jag la också märke till att kommunen ägnat sig åt lite kreativ stadsplanering och livat upp en tom torgyta genom att helt enkelt ställa ut olåsta trädgårdsmöbler. "Flytta stolen efter solen" löd uppmaningen. Och det verkade fungera. Tidigt en lördagsförmiddag var det folk som hängde där.
