Det finns många små aktörer som försöker göra fina saker för internet. Micro.Blog är en, det kan beskrivas som en indie-variant av Twitter där inlägg presenteras dels i en feed, dels på användare egen hemsida. Helt reklamfritt och med en manuellt kurerad feed.
Write.as är en annan publiceringstjänst, ett bloggverktyg om du vill, som prioriterar datasäkerhet och enkelhet. Helt reklamfritt även det. Otroligt lätt att hantera. Allt du behöver är en webbläsare. Jag finns på båda. Inte för att jag behöver, utan för att det är kul. För tillfället skulle jag säga att det är på WA jag skriver mest.
Posthaven är en annan tjänst värd att nämna. Den här bloggen är placerad där. Deras usp är att de lovar att finnas för evigt. Och deras specialgrej är att du enkelt kan publicera inlägg genom att skicka ett mejl. Text, bild, video, lägg allt i ett mejl och det blir en publicerad bloggpost.
Varje år ägnar jag stor tankemöda under ledigheten åt att dagdrömma om ett helt annat upplägg i livet. Sedan tar semestern slut och så sitter man plötsligt där igen
Nervositeten som fanns innan försvann ju så fort en kom i vattnet och fick göra det en kommit hit för. Och som det gick. Jag och syrran sam båda som ett jehu. Jag är mycket tacksam till min vän Daniel som lånade mig sin heldräkt, den var ju som att klä på sig en tajt helkroppsflytväst. Simning har aldrig känts så kul. Helt på allvar.
Efter första kilometern, som gick mycket fortare än jag trott, tänkte jag ”snart kommer tröttheten”, men det gjorde den inte riktigt. Jag hade satt som mål att crawla hela loppet och det gjorde jag (med undantag för några korta bröstsimtag för att parera krockar). Det var väl det enda negativa, att det var bitvis trångt. Men hej, jag simmade in på 1:02:55 och hade kul under tiden så jag är mer än nöjd. Tack Vansbro för fint arrangemang. Tack syrran för pepp och sällskap. Det här gör vi om.
Jag och syrran Johanna är på plats i Dalarna. Efter att checkat in på världens största rum (fem bäddar och eget kök) gjorde vi precis som man (inte) ska och provade all utrustning för första gången kvällen före tävling. I en fin liten tjärn som ligger alldeles intill tog vi några starka simtag fram och tillbaka. Det kändes tryggt och bra. Den lilla tjärnen låg vid en naturcamping där det bodde en handfull sällskap i full cowboyutrustning (okej lite överdrivet men det hade kunnat vara så) och de ville alla prata om Vansbrosimningen när de såg våra tuffa dräkter.
Resten av kvällen har vi ägnat åt annan typ av uppladdning. Pasta med fräs, fotbolls-EM, lösgodis, lite mellanöl och en runda kortspel. Oj oj oj, nu är man pepp.
Hörs imorgon.