AAA

500 meter gånger tre, med en kort kort vila mellan varje set. Det tog 36 minuter. Det säger mig ingenting men jag vet att det varken är helt uselt eller supersnabbt. Nu har jag i alla fall en tid att jämföra mig själv mot nästa gång. Jag har hur som helst aldrig simmat så koncentrerat som idag. Det var långt ifrån det roligaste jag gjort men om jag ska snabba upp mitt simmargame måste jag nöta längder. Det tar emot varje gång jag ska till Eriksdalsbadet, men väl på plats, ombytt och klar, då är det okej. Väl i vattnet finns ju inget annat att göra liksom. 50 meter år ena hållet, 50 meter åt andra. Det är den sämsta grejen med att simma. Det går inte att nominera med något annat. Ingen musik, inget prat, ingen distraktion. Utomhus i en sjö eller hav är det en upplevelse att simma. Då räcker det gott i sig självt. Men i en bassäng är det knappast att tala om något liknande. Det enda man ser är smuts på botten av bassängen. Men skam den som ger sig. No pain no gain har man ju lärt sig.

◀ 1 of 2 ▶

Det har gått några dagar sedan sist. Jag har ju blivit tvungen att åka ensam tillbaka till stan för att jobba när övriga familjen är kvar och krigar på med #torplife. Det tog emot som fan, men väl på plats är det ju liksom bara att kötta på. Och kollegerna är grymma, som vanligt. 

50-metersbassängen

Novis

Trots svintrött höll jag mitt ord och simmade efter jobbet. En halvtimme i för mig högt tempo. Jag pausade då och då men kunde köra fler längder på raken än sist – dessutom med helt okej vändningar under vatten. Det är en fin  känsla att få till en kontrollerad vändning nära kanten så att frånsparken blir stark. Det är riktigt jobbigt att crawla men jag gillar det bara mer och mer. Det är något rent över det. Som att springa. Mitt mål är att hitta en lunk i simningen och kunna hålla på länge i ett sträck utan att krokna. Det går långsamt framåt. 

Innan jag började crawla trodde jag att det skulle vara en prövning främst för axlarna (utöver andningen då) men det tar på hela kroppen. Trots att mina bensparkar är tämligen usla blir jag rejält trött i benen efter att ha simmat.

Lördagar som börjar med sovmorgon och sedan aldrig riktigt tar fart är inte bra för mig. Det gör mig rastlös. Så den här lördagen gjorde jag det rätta, gick upp tidigt och drog till Eriksdalsbadet. Crawlade i fyrtio minuter och blev helt slut. Och glad. 

Jag kan ännu inte crawla 40 minuter utan pauser men flera gånger fick jag åtminstone till helt okej vändningar under vattnet. Sakta men säkert blir jag bättre. Hoppas att Daniel vill ha mig som teammate i swimrun i sommar igen. Jag kommer att vara en mycket bättre simmare den här gången.

Det är något speciellt med att simma jämfört med annan träning. Vissa ögonblick slår en känsla av tidlöshet in. Kroppen känns viktlös och omgivningen försvinner. Man blir ett med vattnet utan att bli rädd. En underbar känsla.

@ajennische

Jag gick till simhallen. Hur mycket jag än tycker om att simma är Eriksdalsbadet en söndagseftermiddag en inte helt njutbar upplevelse. Det är trångt, det luktar inte bra i omklädningsrummet och det är smutsigt. Och den trend bland främst unga män som innebär att sporta kalsonger under badbrallorna är tvärtom mot vad jag trott inte över. 

Jag går dit för att simma längder. I den delen är det helt okej även om det är mycket folk. Men i familje- och äventyrsbadet är det så högljutt och stökigt att jag drar mig för att gå dit med ungarna. 

Det är synd att det är så här. Efterfrågan på upplevelser i simhallar och badhus är uppenbart hög. Och det i alla åldrar av stockholmare. Den här söndagseftermiddagen ser jag både gubbar, tanter, medelålders triatleter, barnfamiljer, ensamma föräldrar med barn och kompisgäng. Oavsett kulturell- eller socioekonomisk bakgrund är det tydligt att lusten att bada och simma är hög. 

Men om där är något grupp som är underrepresenterad är det unga kvinnor och tjejer. Mängden pojkar i grupp är långt fler än motsvarigheten för flickor. Det är svårt att inte tänka på den vilda debatt om sexuella trakasserier på baden som rasade för något år sedan. Jag tror det finns en hel del kvar att göra. 

Men det ska sägas att det åtminstone ser ut som Eriksdalsbadet satsat på att öka antalet personal. Jag har aldrig sett så många röda tröjor ute i simhallen som idag. Kanske var det på grund av tävlingen som pågick i 50-metersbassängen. Kanske är det faktiskt ett bevis på att badet agerar för att skapa god stämning och öka tryggheten.

@ajennische