Du tänker att grilla är grilla oavsett var du befinner dig. Glöm det! Mallorcinerna går in och vänder upp och ner på allt du lärt dig. Grillen ser ut som vanligt, gallret likaså och när jag knallade in på Lidl så var det inga problem att hitta grillkol. Men tändvätska! Omöjligt!
När jag frågar på stappliga spanska om något att göra eld med svarar mannen på Lidl på perfekt brittiskklingande engelska att de inte har tändvätska.
Nähä, var kan jag hitta det då, frågar jag och får en lång utläggning om specialafäffären en bit bort till höger. Jag kopplar ner och tänker att det där går väl enklare att lösa med valfritt lösningsmedel man kan köpa på en bensinmack.
Han var en riktig luring den där, för mallorcinerna kör ju med ett alternativ till tändvätska som går att köpa precis överallt. Men det var han inte intresserad av att informera mig om. Kul gjort i och för sig, turister är ju ett jävla släkte som vi vet.
Nåväl, brorsan räddade mig. Han hade med sig de ”sockerbitar” som behövs. Illaluktande och fyllda med allehanda explosiviteter som man placerar på kolet och tuttar på. Snacka om brandfarliga grejer. Jag älskar det! Det roligaste är att det precis som med tändvätska behövs mycket mer än vad som står på förpackningen.
”Jag tog 2-3 per två kilo kol som det står”, sa jag men brorsan bara garvade och sa att ”ingen någonsin fått eld med så lite, här krävs i princip ett helt paket”.
What’s not to like. Ös på med mer bara. Sedan brann det ordentligt. Kanske att det blev tillräckligt varmt lite fortare än vanligt men precis som allt grillande kräver så var glöden p-e-r-f-e-k-t när all mat var uppäten.
Pastillas de encendido är vad du behöver för att testa själv.