Att ligga i hängmattan. Få meningar är lika tydliga omskrivningar för att ha semester. Men allvarligt talat, hur ofta ligger man i hängmattan på semestern?
Jag gör det aldrig. För ett antal år sedan hade vi hängmatttan uppe i trädgården på torpet men enda gångerna de användes var når de då mindre barnen använde den som gunga (och jag eller Helene knuffade på). Nu blir det ändring. Jag ligger i hängmattan när jag skriver det här. Ett jättefint exemplar som vi fick i gåva av Erik och Anna för några år sedan efter deras långa vistelse i Brasilien. Jag tog ner den från vinden där den hängt lite bortglömd och knöt upp den under äppel- och päronträden nere i hörnet mot åkern. Det är en perfekt plats. Härifrån kan man höra allt som sker runt huset och blicka ut över fältet där fjärilarna leker och där vi såg en riktig bjässe till älg igår kväll när vi kom hem från Jakob och Helena och deras ställe i västra Granhed.