Efter att ha slutit upp med ett gäng grannar för att rensa ”vår” del av Årstavikens strandpromenad drog vi till Ronken, som 14-åringen och hans gäng kallar det, för att handla skor till alla ungar. Nyfiken Gul blev ett utmärkt stopp på väg hem igen. Det är ett konstigt och på alla sätt bra ställe. Man vet aldrig när det är öppet, det består enbart av uteservering och det är allmänt gammalt och slitet. Det påminner om en övergiven folkpark någonstans i en sedan länge utdömd semesterort. Sådana ställen måste man älska. Rättigheter har de också. Det blev en fin stund.
